Antibiotika forskning

Så möter vi hotet med antibiotikaresistens

Tänk dig en värld där människor rutinmässigt dör av infektioner, där sjukhusens avdelningar definieras som smitthärdar och där operationer och organtransplantationer inte kan genomföras för att de är för riskfyllda. Med en alarmerande ökning av antibiotikaresistens, i kombination med ett fåtal nya antibiotika under utveckling, blir detta nästan otänkbara scenario bara mer och mer realistiskt. Och detta sker bara 70 år efter lanseringen av den första antibiotikan.

Det finns flera anledningar till att det riskerar att bli så här. En är bakteriers förmåga att förändras och mutera, och därmed dess förmåga att genom andra organismer utveckla och sprida resistens mot antibiotika. Därtill har den omfattande användningen av antibiotika världen över bidragit till att öka på denna resistens ytterligare.

Vi ser i dag infektioner orsakade av multiresistenta bakterier som inte går att behandla med de antibiotika som står till buds. Inom EU beräknas varje år 25 000 människor dö varje år som ett resultat av infektioner orsakade av multiresistenta bakterier.1

Declining antibacterial Approvals

Stora utmaningar att forska fram nya antibiotika

Trots det stora behovet av nya alternativ finns få nya antibiotika under utveckling. Många företag har lämnat området helt enkelt för att utmaningarna är för stora, regelverket är omfattande och möjligheterna till finansiell avkastning för begränsade.

De vetenskapliga utmaningarna med att ta fram nya antibiotika är enorma. Ett exempel är så kallade gramnegativa bakterier, som Pseudomonas, Klebsiella och Acinetobacter, som är vanliga orsaker till sjukhusförvärvade infektioner, däribland lunginflammation och sepsis (blodförgiftning). Dessa bakterier har ett extra skyddande lager som hindrar medicinen från att ta sig igenom cellväggen och in i cellen där den har sin effekt. Denna utmaning måste övervinnas för att nya klasser av antibiotika mot dessa svåra infektioner ska kunna bli realitet.

Det finns också ekonomiska utmaningar för läkemedelsföretagen. De nya antibiotika som tas fram kommer att användas endast när det är absolut nödvändigt, i syfte att de ska vara effektiva mot svåra infektioner där inga andra antibiotika biter. Därtill behöver en patient i regel endast behandlingen under en till två veckor.

Dessa två faktorer gör antibiotika mindre lönsamt än breda långtidsbehandlingar, vilket i slutändan innebär att det blir svårare att räkna hem den investering som utvecklingen kostat. Som ett resultat av detta har den forskning som bedrivs på området minskat konstant de senaste 15 åren. I dag är endast en handfull läkemedelsföretag aktiva på området.

GSK är ett av de företag som fortfarande satsar på antibiotikaforskning. Vårt åtagande innefattar:

  • Ett dedikerat forskningslag som fokuserar på antibiotika mot allvarliga livshotande infektioner
  • Aktiviteter för att stödja rimlig användning av antibiotika, med målet att reducera resistens, till exempel genom att försäkra oss om att rätt dos förskrivs till rätt patient
  • Strukturerat dela med oss av våra erfarenheter på området till andra forskare för att på så sätt bidra till generella framsteg inom den medicinska vetenskapen
  • Omfattande användning av antibiotika inom jordbruket bidrar till ökad resistens. Vi har därför åtagit oss att inte licensiera våra nya antibiotika för användning inom jordbruket

En ny ansats

Allt fler är överrens om att det kommer att krävas ett nytt angreppssätt för att stimulera forskning och premiera innovation för att nya mediciner ska bli verklighet.

Regeringar, sjukvårdsmyndigheter, läkemedelsbranschen och akademin arbetar i dag i stor utsträckning för att framtida generationer inte ska behöva ha med obehandlingsbara infektioner att göra. GSK deltar i en rad samarbeten världen över, för att tillsammans adressera de utmaningar som är förknippade med utvecklingen av nya antibiotika:

  • Lösa de svåra rent vetenskapliga frågeställningarna
  • Förenkla regulatoriska processer
  • Skapa en modell, som stödjer ansvarsfull användning av antibiotika

”Utmaningarna på området är nära nog unika i branschen. Det behövs nya typer av system för att fler läkemedelsföretag ska våga satsa på forskning på området. Men det grundläggande problemet är vetenskapligt; det är helt enkelt oerhört svårt”, säger Andreas Heddini, medicinsk rådgivare på GSK Sverige.

"Vi behöver konkreta lösningar på ett för de flesta abstrakt problem. För ju längre det går, desto mer konkret kommer problemet att bli, och då kan det vara för sent. Vi måste få till nya forsknings- och ersättningsmodeller nu."

GSKs ståndpunkt i frågan bedömer bland annat olika möjligheter och utmaningar förknippade med en modell som inte baserar den finansiella ersättningen på hur mycket medicinen används.

Referenser

1. European Centre for Disease Control and Prevention/European Medicines Agency Joint Working Group. The bacterial challenge: time to react. 2009.

2. Roberts RR, Hota B, Ahmad I, et al. Hospital and societal costs of antimicrobial-resistant infections in a Chicago teaching hospital: implications for antibiotic stewardship. Clin Infect Dis 2009; 49:1175–84.